Riksspelmän

Jan-anders andersson

Vi inleder samtalet med att prata om Jan-Anders uppväxt i Norra Värmland, närmare bestämt i Ekshärad. Det var där Jan-Anders började med folkmusiken. En av hans grannar var stor-
spelmannen Olov Jönsson. Jan-Anders berättar att han när han var 15 år fick han en fiol av sin mor och hon uttryckte i samband med detta följande: "Här har du en fiol. Nu går du över till Olle och lär dig spela se rä blir fûlk å rä!" (så det blir folk av dig). 1973 kom som 17-åring Jan-Anders för första gången till Ransätersstämman. Där spelade han upp  i gropen inför en stor publik men läromästaren Olov Jönsson tyckte han borde nog ha övat  mer innan.


Till en början var det fiol och dans som gällde men en slump gjorde att ett intresse för durspel startade. Jan-Anders berättar att han hjälpte en bekant hemma i Latorp att laga en Amazon. När det blev prat om betalning fick han syn på ett durspel och han frågade kvinnan vad hon skulle ha för det. Det hela slutade med att spelet blev betalningen! Det tog dock ett tag innan det riktiga intresset väcktes men Jan-Anders minns väl varför. Han berättar att han ett år släpade runt på ett stort dragspel på stämman i Ransäter. När han då fick se hur enkelt de hade, de som spela durspel, så förstod han att det var det han skulle göra! Det riktiga spelandet började sedan till hans mammas folkdanslag hemma i Ekshärad. Mycket speltid tillbringades också med Hagforsbygdens Spelmanslag.

Efter denna lilla presentation av Jan-Anders folkmusikaliska liv så pratar vi lite om andra spelmän och Jan-Anders nämner tre spelmän förutom Olov Jönsson som han känner stor respekt inför, Tony Wretling, O´torgs Kajsa Abramsson och hans gamle spelkamrat Per-Thomas Eriksson.

Intresset för att spela upp för silvermärket uppkom efter spelmannen Thomas Eriksson förklarat vad som var det intressanta med att spela upp. Jan-Anders provade första gången i Värmland men misslyckades enligt honom själv totalt. 2007 i Skåne gick det dock bättre och han erövrade bronsmärket för sitt spel av Värmlandslåtar. Ett år senare i Delsbo spelade så Jan-Anders till sig silvermärket! Motiveringen löd: "För stilfullt och traditionsmedvetet spel av Värmlandslåtar". Låtarna som Jan-Anders spelade var låtar efter hagforspelmannen Carl-Johan Björklund. Valet  var lika naturligt som hans medfödda dialekt som det aldrig går riktigt tvätta bort. Carl-Johan Björklund står för en stor del av bidragen i Svenska Låtars Värmlandsdel.

Till sist frågar jag Jan-Anders hur han ser på folkmusiken och framtiden. Jan-Anders menar att folkmusiken alltid kommer att vara intressant då den är ett hantverk och att allt som gjort hand är fantastiskt och kommer därför aldrig att dö. Han oroas dock av musikens och dansens påverkan av det konsumtionssamhälle vi lever i dag. Hur majoriteten av dagens dans och musik sker i soffan framför TV´n istället för i verkligen. Han kallar vår tidsålder för "konsumismen". som slutkläm avslutar Jan-Anders med sitt motto: "Det ska vara roligt med musik"!

Text: Andreas Jacobsson

Kolla gärna in Jan Anders kanal på Youtube, klicka här!