760103__violin-wallpapers-backgrounds-guitar-resolution-high-brown-reptiles-wallpaper-beautiful-background_p

Riksspelmän

zorn

Anders Zorn (1860-1920) har för eftervärlden blivit ihågkommen som akvarellist och oljemålare. För svenska folkmusiker är han även initiativtagare till spelmansstämman i Gesunda år 1906, varifrån våra dagars begrepp "riksspelman" finner sin historia.
Zorn var allmänt intresserad av den rika folkliga kulturen och ville med spelmansstämman få reda på hur mycket av gammal musiktradition som fortfarande levde. Denna tradition ville han stödja och väcka intresse för. Nya och moderna influenser pockade ständigt på folks musikvanor.
De första spelmansstämmorna som arrangerades var tävlingar med i första hand penningpris. Första riksstämman hölls i Stockholm år 1910. Zorn motsatte sig dock tävlingsformen där musik från olika landskap skulle bedömas mot varandra. Folkmusik kan inte tävlingsmässigt jämföras, ansåg han. Alla inbjudna spelmän erhöll ett spelmansmärke i silver, som Zorn hade ritat och bekostat. Märket utdelades denna enda gång under Zorns livstid.

I början av 1930-talet träffade Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur en uppgörelse med fru Emma Zorn om att återinföra spelmansmärket. Märkets roll blev nu att tjäna som symbol för och stöd åt ett livaktigt svenskt folkmusikliv och fanns i valörerna brons, silver och guld.
Zornmärkets roll idag är att bevara och främja intresset för traditionsrik svensk folkmusik. Syftet med det är att bevara folkmusikens kulturella särart och de många folkmusikaliska uttryckssätt som har funnits – och som vi finner över landet.
Zornmärkesuppspelningarna vandrar runt på olika platser i Sverige varje år och deltagarna i uppspelningarna är i alla åldrar.


Så här skriver Zornmärkesnämnden:
Uppspelningar för Zornmärket arrangeras årligen av Zornmärkesnämnden i Svenska Folkdansringen. 
Det görs i samarbete med ett lokalt spelmansförbund eller liknande 
Till dessa uppspelningar har varje spelman, minst 16 år gammal, rätt att anmäla sig. 
Uppspelningarna går till så att spelmannen spelar tre till fyra låtar inför en jury som avgör om spelningen har sådan kvalité att den leder till ett diplom, ett bronsmärke eller ett silvermärke.
Juryn består av högt kvalificerade musikmänniskor, själva spelmän och mycket väl bevandrade i folkmusikens traditioner och uttrycksformer.
De bedömer den uppspelandes prestation från olika folkmusikaliska utgångspunkter och lämnar sedan ett utlåtande som kan innebära en utmärkelse. 

Den främsta av dessa är att spelmannen kvalificerar sig för Zornmärket i silver och därmed kan kalla sig riksspelman.

(Zornmärket i guld tilldelas synnerligen framstående traditionsbärare (endast ett till två guldmärken per år).